Det finns en väl grundad anledning till att ca 25 kommuner i Sverige överväger att förbjuda dubbdäck när detta blir möjligt. EUs miljökvalitetsmnormer för partiklar är baserade på vetenskapliga rön och har tillkommit för att skydda människors hälsa. För närvarande skapar luftföroreningarna från trafiken fler offer än trafikolyckorna. De senaste forskningsresultaten talar för att normerna bör skärpas. Dubbdäcksanvändning är den i särklass största orsaken till att partikelnormerna överskrids. Miljöpartiet står för en trafikpolitik där människor ska kunna förflytta sig smidigt utan att skada vare sig själv eller andra. Därför bör halt vägunderlag tacklas med andra metoder än dubbdäck.

Signaturen 100 000 mil tar upp ett annat miljöproblem med trafiken: vägsaltet. Vi i miljöpartiet är väl medvetna om saltets miljöeffekter och förordar stor återhållsamhet med saltningen i väntan på andra metoder för att smälta undan snö och is på vägarna, främst socker i det korta perspektivet. Vägsaltet har ju också en säkerhetsmässig nackdel, då det förskjuter problemet med halka c:a sex grader ner på temperaturskalan.

Debatten i denna spalt handlar dock för närvarande om dubbdäck och jag försöker att hålla mig till det ämnet. Du skriver "dubbdäckens stora betydelse för trafiksäkerheten i norr". Kan du belägga detta påstående? Min argumentation mot dubbdäck baserar sig bland annat på statistik från Norge, där dubbdäcksanvändandet efter statliga och kommunala regleringar har minskat till en bråkdel av dubbdäcksandelen i Sverige. Statistik från Norge före och efter dubbdäckrestriktionerna visar att antalet halkolyckor inte har ökat i takt med att norrmännen har valt bort dubbdäcken.

För den enskilde bilägaren blir det svårt att hålla reda på vilka kommuner som inför dubbdäcksförbud och var dessa förbud ska gälla. Lagar och regler får större effekt om de inte är för krångliga att efterleva. Bilägare ska inte förväntas kolla på olika kommuners hemsida och ha extra däck i bagaget när de åker runt i Sverige. Därför är det bättre med generella regler. Jag föredrar ett nationellt dubbdäcksförbud (eventuellt begränsad till städer)i fast förvissning om att trafiksäkerheten kan förbli intakt:

1.
Moderna nordiska friktionsdäck har inte testats av de flesta dubbdäcksförare och de har därmed missat den stora utveckling som de dubbfria däcken har genomgått.
2.
Dubbdäck är sämre på nästan alla vinterväglag än dubbfria vinterdäck förutom blankis och blöt is.
3.
Risken för vattenplaning pga. spårbildning minskar avsevärt.
4.
Vid väglag där dubbfria vinterdäck inte ger erforderligt grepp bör rekommenderas följande:
- sänkt hastighet och ökat avstånd mellan bilarna
- bilen lämnas hemma om kollektiva färdmedel eller distansarbete finns som alternativ
- alternativ väg väljs om sådan finns
- vid plötsliga inbromsningar (trots lägre vald hastighet) hjälper moderna antisladdsystem att hålla bilen på rätt kurs.
- i möjlig mån val av fram- eller fyrhjulsdriven bil då dessa har bättre fäste vid gaspådrag (antispinnsystem kan inte sätta sig över naturlagarna)
- snölänkar används (precis som i övriga Europa) tillfälligtvis, särskilt i branta lut

Dessa åtgärder fungerar i Norge och i övriga Europa där dubbdäck antingen är totalförbjudna eller hårt beskattade.