Vi har utgått från den analys av bristerna i det svenska järnvägssystemet som Trafikverket har gjort. Svenskt näringslivs rapport om infrastrukturens roll för omvandling och tillväxt är ett annat underlag som har stor betydelse vid utformningen av miljöpartiets järnvägspolitik. Men eftersom vi står för en utveckling som ska vara hållbar både ekologiskt och ekonomiskt gör vi inte luftslott utan finansierar alla förslag till nya investeringar. Den offentliga ekonomin är i det avseendet inte annorlunda än det som gäller för enskilda hushåll och privata företag.
Miljöpartiet är kritiskt mot regeringens förslag framför allt för att de endast ger ett kortsiktigt besked om underhåll av den järnväg som redan finns, men vägrar satsa på att ta bort de flaskhalsar i järnvägsnätet som bland annat Svenskt näringsliv har påtalat.
Särskilt med tanke på de skärpta reglerna för svavelemissioner från sjöfarten som träder i kraft 2015 är det väsentligt att järnvägen rustas för att axla ett större ansvar för att godstransporterna fungerar. Samtidigt borde riksdagen överväga att återinföra det bidrag för installation av utsläppsreducerande teknik på fartygen som en rödgrön riksdagsmajoritet införde för cirka tio år sedan. Svavelreduktion och övergång till gasformiga bränslen medför stora investeringskostnader som en ansvarsfull regering borde underlätta för. Detta kan påskynda den teknikutveckling övergången till ett fossilfritt samhälle kräver. Samtidigt är det nödvändigt att järnvägs- biogas och andra industribranscher växer och kan ersätta de jobb som försvinner i till exempel personbilsindustrin och dess underleverantörer.
Kilometerskatt bör gå i takt
Beträffande införandet av en kilometerskatt för lastbilar är det rimligt att gå i takt med Tyskland, Österrike, Schweiz, Danmark som antingen redan har infört kilometerskatt eller har beslutat att göra det. Vitboken om EU:s framtida transportpolitik beskriver utmaningarna med ökat oljeberoende, högre oljepriser och Europeiska rådets nya mål för minskade utsläpp av växthusgaser vilket för transporternas del skulle innebära en minskning med 60 procent fram till 2050.
Mot bakgrund av detta föreslås bland annat att 30 procent av vägtransporterna över 300 km fram till 2030 flyttas över till andra transportmedel och att längden på det befintliga nätet för höghastighetståg tredubblas till 2030 och göra det fullt utbyggt till 2050. Vitbokens krav på att det bör bli obligatoriskt att införa vägavgifter och skatter genom kilometerskatt för tunga lastbilar framstår som en logisk konsekvens i förhållande till nämnda målsättningar, men är också som en fortsättning mot full tillämpning av de principer att användarna betalar och förorenaren betalar som funnits i åtskilliga EU-dokument det senaste årtiondet.
Globala problem kräver globala lösningar. Sverige måste därför bejaka åtgärder inom det internationella miljöområdet i stället för att motarbeta dem. Omställningen till ett fossilfritt samhälle ska inte betraktas som en tagelskjorta för att undgå katastrofer – fossilavvecklingen rymmer mängder av nya affärs- och jobbmöjligheter den svenska industrin bör ta tillvara.
