Trafikverkets utvärdering visar att de så kallade stadsmiljöavtalen varit framgångsrika i att främja hållbara transporter. Cykel- och kollektivtrafikåtgärder har resulterat i fler gående och cyklister samt minskat bilåkandet. Vi vill ta nästa steg i detta arbete genom ett förslag som skulle påskynda omställningen till ett mer transporteffektivt samhälle. Vi vill se en ny form av samverkansavtal mellan staten och kommunerna. Vi kallar det ”mobilitetsavtal”. Det är en stödform där staten åtar sig att delfinansiera lokala satsningar på ett transporteffektivt samhälle.

Åtgärderna skulle kunna genomföras av en statlig, regional eller kommunal aktör. Målsättningen med avtalet är att öka andelen svenskar som färdas med gång-, cykel- och kollektivtrafik. Kommunerna ska som motåtgärd redovisa hur de verkar i den riktningen med egna medel.  

Ska omställningen bli rättvis är det av grundläggande vikt att avtal och finansiering kan nå alla delar av landet, och förverkligas i kommuner med olika strukturer och förutsättningar. Nivåerna för finansiering skulle kunna viktas så att de insatser som särskilt riktas till sårbara grupper – som äldre personer, studenter och låginkomsttagare boende på landsbygden eller i städernas utkanter – ger högre finansieringsgrad från staten.

Forskningen, liksom kommunernas praktiska erfarenheter, visar att det krävs en kombination av åtgärder för att förändra resebeteenden. Avtalen bör därför innehålla ett åtgärdspaket, inklusive så kallade steg 1- och 2-åtgärder, det vill säga åtgärder som påverkar transportmönster och optimerar användningen av befintlig infrastruktur. 

Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) har sagt att han vill förtydliga villkoren för statlig medfinansiering av steg 1 och 2 för att nå de transportpolitiska målen mer effektivt. Mobilitetsavtal kan vara en del av svaret för att uppnå detta. 

Utöver mobilitetsavtal behövs stärkt nationellt stöd och kunskapsspridning för att öka användningen av steg 1- och 2-åtgärder, samt öronmärkt finansiering för gång och cykling i den nationella planen för infrastruktur.

Investeringar i infrastruktur för gång-, cykel- och kollektivtrafik i kombination med åtgärder för att förändra resebeteenden ger stor samhällsnytta i form av ökad tillgänglighet, minskade utsläpp och förbättrad folkhälsa. Det ligger helt i linje Trafikverkets ambitioner att prioritera satsningar som ger mesta möjliga nytta för pengarna.