Innan nyår kunde man läsa i New York Times att kostnaderna för orkanen Sandy som drog in över nordöstra USA den 29 oktober beräknades till 33 miljarder dollar. Men ett par veckor innan dess hade affärsinformationsföretaget IHS beräknat kostnaderna till uppåt 50 miljarder dollar, vilket förutom de direkta skadorna även inbegrep orkanens effekter på ekonomin.

Självfallet kan man vare sig när det gäller Sandy eller något annan naturolycka säga att den pågående klimatförändringen är orsaken. Men en tämligen säker slutsats av den förödelse Sandy åstadkom är att dagens storstäder är väldigt dåligt rustade för att klara stora översvämningar.SMHI har nyligen gett ut en rapport om vad klimatförändringen kan få för effekter i Sverige. Det är ingen uppmuntrande läsning. Intensiteten hos häftiga regn sommartid förutspås generellt öka med 10–15 procent, men spridningen mellan olika scenarier är mycket stor. Det står dock klart att frågan om skyddet av människor, hus och dricksvatten måste få en mer central plats i den politiska debatten.

Regeringen har beslutat att införskaffa 60 nya jaktflygplan för cirka 30 miljarder kronor. Ambitionen är att stärka skyddet av Sverige. Den hotbild den förra försvarsberedningen la fram som överhängande var emellertid en helt annan: att klimatförändringarna förändrar våra livsvillkor på ett drastiskt vis.

I förra budgeten halverades det anslag som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, ska använda för att medfinansiera klimatsäkring i kommunerna. Totalt 25 miljoner kronor ska under 2013 fördelas, vilket grovt räknat är kostnaden för landningsställen på ett enda JAS-plan.

Klimat- och sårbarhetsutredningen konstaterade redan 2007 att mångmiljardinvesteringar är nödvändiga för att skydda samhället mot den klimatförändring som pågår. Utredningen bedömde att cirka 200 000 hus ligger nära vatten där ras och skred kan vålla mycket stora skador Totalt riskerar hus för värden på uppemot 100 miljarder kronor att förstöras.

MSB har identifierat 18 svenska städer som löper extra stor risk att drabbas av allvarliga översvämningar om det inte vidtas kraftfulla åtgärder för att klimatsäkra samhället. Det handlar exempelvis om att förhindra skred och översvämningar i det nedre utloppet av Göta älv och att Mälaren som är dricksvattentäkt för ca 2 miljoner människor måste skyddas från intrång från Östersjön.

De statliga investeringsanslagen LIP och KLIMP var väldigt effektiva morötter för att sätta igång lokala klimatinvesteringar i form av biogasanläggningar, kollektivtrafikinfrastruktur med mera. På motsvarande sätt borde nu staten underlätta för att kommuner ska modernisera VA-system, återskapa bäckar, anlägga microparker och annat som kan fördröja och ta hand om regnvatten. Miljöpartiet vill satsa totalt 1,3 miljarder kronor fördelat över fyra år på klimatanpassningsåtgärder, KLAMP.

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap ingår i försvarsdepartementets ansvarsområde. Man kan fråga sig hur departementet prioriteriterar, om inte de miljarder som vikts för Jas Gripen kunde göra större samhällsnytta genom medfinansiering av klimatsäkringsåtgärder. Regeringen borde snarast upprätta en nationell strategi och öka den statliga medfinansieringen för att kommunerna ska komma igång med det konkreta arbetet med att bygga om städer och förebygga översvämningar.