På FN:s klimatmöte i Warszawa görs försök att bryta dödläget och få fram en ny tidplan för ett nytt globalt klimatavtal. Sverige spelar sorgligt nog ingen konstruktiv roll i något avseende.

Det minsta ett rikt och tekniskt utvecklat land borde kunna göra är att organisera sina transporter så att klimatpåverkan från dem fasas ut. I Sverige har regeringen ett gyllene tillfälle till detta eftersom det finns 522 miljarder kronor som är reserverade för en transportplan 2014 – 2025.

I likhet med bland annat Naturvårdsverket anser vi att investeringarna ska styras för att nå den transportutveckling som är förenlig med klimatmålen. Den tid då man behandlade miljön som en restpost när alla andra prioriteringar är gjorda borde vara förbi och det är vi övertygade om att de flesta företag har insett.

I regeringsuppdraget Färdplan 2050 identifieras transportsekton som en sektor där mycket stora förändringar måste ske i förhållande till nuvarande utveckling. Då är det inte OK att göra antagande om stora ökningar av vägtrafiken och sedan dimensionera infrastrukturen för det. Särskilt inte som konsekvenser blir att det saknas finansiellt utrymme för att bygga ut järnvägen och därmed möta väldokumenterade transportbehov hos näringsliv och befolkning.

Utöver uppdraget att minska transportsektorns klimatpåverkan och ta Sverige ut ur sektorns massiva oljeberoende (över 90 %) finns det all anledning att ta höjd för den klimatförändring som redan pågår. Banvallar, broar och vägbankar behöver förstärkas för att inte skadas av exempelvis de skyfall som blir allt mer frekventa.

I kombination med det stora behovet av kapacitetsökning i järnvägssystemet är det en gåta varför regeringen i sitt uppdrag till Trafikverket förhindrat dem från att ompröva de vägutbyggnader som bygger på föråldrade utvecklingsprognoser.

Trots att statistiken över körda bil-kilometer per person visar att den internationella trenden PEAK car har nått Sverige planeras för nya stora vägutbyggen. Detta i stället för att investera i de höghastighetsspår som Japan, Frankrike med flera industriländer skaffade sig för årtionden sedan.

Vi är i likhet med remissvar från Näringslivets Transportråd kritiska till de kraftigt höjda banavgifter som tidigare beslutats och de ytterligare ökningar som anges i Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 - 2025. Totalt beräknas uttaget av banavgifter i planförslaget uppgå till 22,8 miljarder kronor under planperioden 2014-2025.

Vad finns det för logik i att inte låta lastbilstrafiken via kilometerskatt betala för det vägslitage den ger upphov till samtidigt som järnvägstransporter fördyras? Ska transportsystemet bli effektivt borde denna snedvridande subvention av vägtransporter snarast fasas ut.