Vi håller med företrädare för Tidö-regeringen när de i DI 11 december 2023 skriver om att underhållet för det svenska väg- och järnvägsnätet måste stärkas. Men de åtgärder som regeringen föreslår har negativ eller i bästa fall ingen effekt för vare sig vägar eller järnvägar. 

Under en av de största helgerna i Sverige når kaoset på järnvägarna nya oanade höjder. När många vill besöka släktingar för gemensamt julfirande fungerar det svenska järnvägssystemet sämre än på länge. Inställda och försenade tåg i kombination med växelfel och urspårningar leder till en stigande frustration hos oss resenärer. Irritationen hos företag som fraktar på räls är inte mindre. 17 december spårade ett av LKAB:s fullastade malmtåg ur vid gränsen mot Norge. Enligt LKAB blir det en förlust för varje dag som tågen står stilla. 

Tågkaoset har lett till många utredningar, till exempel Riksrevisionen 2013:18 Tågförseningar – orsaker, ansvar och åtgärder, SOU 2015:155 En annan tågordning och en rapport från riksdagen 2020/21 Punktlighet för persontrafik på järnväg. I dessa finns bra underlag för beslut. Men de regeringar som suttit vid makten har inte vidtagit de åtgärder som krävs för att det ska bli ordning på spåren.

Strax innan jul tändes dock ett hopp för oss frustrerade resenärer. Detta eftersom EU-parlamentet och EU-länderna då enades om nya reviderade regler för den förordning som reglerar det transeuropeiska transportnätet TEN-T. Målet är att säkerställa pålitliga transporter och byte mellan transportslag med nollutsläpp. Genom att bygga bort flaskhalsar och felande länkar ska det bli ett sammanhållet järnvägssystem i EU.

Medlemsstaternas nationella transportplaner ska korrespondera med EU:s krav och skall lämnas in till EU för kontroll vilket ställer helt nya krav på den svenska regeringen. De nordiska huvudstäderna ska kopplas till varandra genom transportkorridoren Skandinavien – Medelhavet. Hela sträckan mellan Oslo och Stockholm har tidigare inte varit inkluderat men föreslås läggas till när EU reviderar förordningen. 

Regeringen bör avbryta planeringen för icke igångsatta investeringar som motverkar klimatmålen. I kombination med den lånefinansiering som möjliggjorde att Öresundsbron kunde byggas finns det då plats för samhällsnyttiga uppgraderingar av järnvägen. Att planera för nya vägar när biltrafiken måste minska är lika fel som att bygga nya skolor när man vet att elevkullarna krymper. Brist på plats på spåren är en stor orsak till att tågen blir sena. Järnvägssystemet är inte dimensionerat för dagens passagerarantal. För att få ordning på järnvägen krävs fler spår Stockholm/Göteborg/Oslo/Malmö och Gävle-Sundsvall samt annan järnvägsutbyggnad. 

Även när det gäller regler för lastbilars längd och vikt är EU ett föredöme för Sverige. Det svenska undantaget från normen om max 40 ton och 18,25 meter måste tas bort om underhållsanslagen ska klara av att göra vägarna tillräcklig robusta för att möta skyfall och andra utmaningar som det förändrade klimatet medför. De 74-tons lastbilar som nu börjat rulla i Sverige åstadkommer ett stort vägslitage som gör det besvärligt för bussar och personbilar.

I dag är järnvägen ett virrvarr där alla skyller på andra och är ovilliga att ta ansvar för det som gör att tågen kan komma fram i tid. Regeringen är ansvarig för styrning av de statliga myndigheterna och måste se till att staten tar ett övergripande ansvar för hela järnvägsanläggningen samt villkor för tågtrafiken. Dålig planering och styrning leder till en ohållbar situation för alla som nyttjar tågen.

Klimatpolitiska rådet betonar att elektrifiering måste kombineras med transporteffektivitet. Den största effektivitetsvinsten uppnås genom att flytta transporter från väg till järnväg. Järnvägsnätet behöver rustas upp och skötas bättre för att kunna ta emot fler resenärer. Människor som väljer tåg av klimat- eller andra skäl, ska ha rätt till bekväma tågresor och tillförlitliga tidtabeller.